…önskar jag min kära sambo! Hoppas du får en extra glädjefylld dag och en och annan rolig överraskning! :-)
(Nej, jag lyckades inte hitta hela internet i en snödriva, men man kan tidsinställa inlägg på wordpress…)
Ses snart!
Grattis på födelsedagen! Leave a comment
Äntligen expedition mt. Denali! 2 comments
Äntligen ett riktigt berg igen! I min skrivande stund är det inte långt kvar. I din läsande stund kanske jag redan är där! På väg uppåt igen. Mot lugnet och tystnaden, ett steg i taget, med djupa andetag.
Jag har tidigare blivit kritiserad och anklagad för att lägga märke till ”ovidkommande detaljer” när jag bestiger berg. Jag tycker det är lite komiskt. Vad är ovidkommande? Hur vackra omgivningarna är, hur snön låter under stegjärnen och hur stjärnorna glittrar på himlen när man står utanför tältet och borstar tänderna? Är det ”oviktigt” vad som dyker upp i huvudet, hur det känns i magen, eller meningsfullheten i att stå på en bergstopp? Jag vet inte vad som är standardförväntningar, men från vissa beskrivningar tror jag man förväntas beskriva hårda saker, centimeter, vindhastigheter, bergformationer, antal bestigningar samt nationalitet samt ledval samt alla årtal, och möjligtvis hur jobbigt det är och hur tuff man är. Men inget av sistnämnda är bergsbestigning för mig. Så förbered er på massa smaskiga härliga detaljer! På bara 140 tecken!
För jag kommer (på gott och ont) inte vara helt bortkopplad från omvärlden. Jag har med mig en tuffing till satellittelefon (den heter ”extreme”, då måste den väl vara tuff?) och kommer skicka minirapporter via sms via satellit till twitter nästan varje dag. Twitter-feed hittar du här till vänster, eller på http://twitter.com/anneliepompe
Om du känner för att hälsa eller skicka några heja-rop går det att göra här: http://messaging.iridium.com/ till nummer: +8816 315 73722
Jag kommer också skriva aningens längre blogg-rapporter till ERV, som försäkrar mig, via deras blogg: http://nyheter.erv.se/category/blogg/
Alpine ascents, som jag klättrar med har också lovat en slags cybercasts från berget som går att hitta här: http://www.alpineascents.com/denali-cybercast.asp
Resten av expeditionen är, inte helt oväntat, supertrevliga! Alla har olika erfarenheter och kompetenser så vi kommer säkert bli ett superteam.
Här är vårt preliminära schema:
May 17: fly in to Base Camp on the S.E. Fork of the Kahiltna
May 18: Glacier Travel
May 19: Carry loads to Camp I (2400m)
May 20: Move to Camp I.
May 21: Carry loads to Camp II (3050m)
May 22: Move to Camp II.
May 23: Carry gear to Camp III (35050m)
May 24: Move to Camp III.
May 25: Carry gear to Camp IV (4330m).
May 26: Move to Camp IV.
May 27: Rest and acclimatize Camp IV.
May 28: Carry loads to 5120m
May 29: Rest Day at Camp IV.
May 30: Carry and move to Camp V (5240m)
May 31: Rest day. Rest and prepare for the summit attempt.
June 1: Summit day. (6194m)
June 1-June 3: Return to Base Camp.
June 4- 6: Extra Days.
June 7: Return to Talkeetna.
Due to the nature of climbing Denali, there may be delays/accelerations due to weather and decision-making. The schedules will be slightly flexible, as we will take extra days or combine days if necessary to give everyone the best possible chance of success.
Hej på ett tag!
Det börjar bra Leave a comment
”People here are weird, like nuts, but super-friendly”, säger mannen i flygstolen bredvid. Vi kommer snabbt överens om att ”nuts is better than normal”, medan en flygvärdinnas röst i högtalarna fortsätter en ovanlig säkerhetsgenomgång med: ”may the force be with you”. Jag har varit ”vaken” i över 22 timmar, men nu vaknar jag till på riktigt. Mannen bredvid verkar likasinnad (och snygg), så under de sista 3 timmarna flygning avhandlar vi diverse olikheter och filosofier mellan länder och människor. Det börjar bra, Alaska!
Jag blir kär vid första ögonkastet. Utsikten genom flygplansfönstret: vita vackra bergstoppar, klippor, grön skog och så havet – allt i samma blickfång! Lite sömn på utsikten så väntar en halvdag med mindre äventyr i Anchorage. Nästa överraskning är att det finns riktiga vandringsstigar genom och längs med staden! (alla åker inte bil – fantastiskt!). Men innan jag ger mig ut föreslår mannen i receptionen att jag ska låna en flaska björnspray (!). (Bli inte orolig, mamma – han skojade :-).
Senare i eftermiddag ska jag träffa resten av expeditionen av okända män! Nästa och sista inlägget på ett tag kommer från en liten by som heter Talkeetna.
Expeditionspackad och klar 1 comment
Det här är den lättaste expeditionen någonsin! Förhållandevis alltså. Jag missade övervikten på grammet. En enda incheckad väska, och ett löjligt lätt handbaggage får mig att minnas första 8000-meters expeditionen då jag reste i storskor och dunjacka och 17 kg svettigt handbaggage för att slippa cargo till Kathmandu. På plats minns jag att jag bara hade det nödvändigaste medan alla andra mumsade på svensk choklad i baslägret.
Men det är lightweight som gäller när man inte har ett härligt basläger att utgå ifrån. Allt ska bäras upp på berget i olika omgångar. Så lätt blev det! Men ändå mycket på något sätt.
För några månader sedan pratade jag med en intressant och trevlig man som berättade att det finns diskussioner kring expeditioner -och vad som ska få kallas expedition. Han berättade att någon visst tyckte att man bara fick kalla expeditioner för ”expedition” om det handlade om något helt nytt och oupptäckt. (!) Nåja, allt är nytt och oupptäckt när man gör det för första gången, för alla människor. Så fritt fram för expeditioner! Igår gjorde jag en sista-minuten-expedition till stan för shopping. Jag gillar inte shopping något vidare, men genom att göra det till en expedition blev det mycket roligare :-)

Extra glad är jag för HESTRA handskarna som ska hålla mina kalla händer varma – och för den nya underbara Tierra-jackan!
Ett av de svåraste utrustningsutmaningarna inför Denali expeditionen var att hitta en 90 Liters ryggsäck som passade mig och min ganska tjejiga korthet. Trots mina, hrrm, breda och muskulösa axlar var det svårt – tills Exped berättade att de har en tagit fram en test-ryggsäck i 90 L. Den fylldes till brädden, och nu ska den verkligen testas!
Nu i Amsterdam på väg mot USA! Mer info kommer därifrån.
Jag är säker, när det gäller att ta risker Leave a comment
Många tror att bestiga berg och fridyka jättedjupt handlar om att ta risker. Helt fel. Iallafall för mig. För mig handlar det mer om att undvika riskerna när jag håller på med vad jag gör! Hade jag bestigit berg för riskens skull så hade jag klättrat K2 eller Annapurna. (Det tänker jag inte göra). Jag klättrar för att det är så himla kul och så otroligt vackert! De risker som finns i omgivningen tar vi hänsyn till så gott vi kan. Jag har vänt och misslyckats otaliga gånger då jag bedömt risken som för hög. Och det är jag jätteglad för – Och mina föräldrar, vänner och sambon är också ”glada” när jag misslyckas, för det betyder att jag inte är dumdristig :-)
Men man kan aldrig vara säker nog. Så nu är jag också jätteglad över att vara extremt försäkrad! Försäkringsbolaget ERV (tidigare Europeiska) är från och med nu en ny samarbetspartner som sponsrar mig med försäkringen ”extrem” under mina kommande klättringar. Försäkringen är för den som gillar att tänja på gränserna. Så nu känns det tryggare att tänja på gränserna!
Allt detta på 23 kilo Leave a comment
Det är inte utan att jag är aningens stolt. Allt det här fick faktiskt plats! Men det är inte så mycket ”lyx” insmugen, förutom den lilla nallebjörnen som alltid följer med, och två påsar med svenskt godis…
| Hård utrustning | Mjuk utrustning | Övrig utrustning |
| BD alpin Sele | Tierra dunjacka & byxor | BLIZ goggles nivå 4-5 |
| Petzl sarken Stegjärn | Tierra roc noir gore-tex jacka | BLIZ altitude solglasögon x 2 |
| BD Isyxa | Tierra pamir gore-tex byxor | Powertraveller powermonkey extreme |
| 4 stora skruvkarbiner | Tierra ace softshell pant | Olympus TG-820 + 2 batterier extra |
| 6 ovala karabiner | Tierra Cosmique WS jacket | Sheewee! |
| Firningsåtta/tub | Tierra cabane fleece tröja | Mp3-spelare |
| 2 plattband, varav ett kort | Tierra cabane fleecebyxor | First aid kit inkl. höghöjdsmedicin |
| Div. prussikslingor | Tierra mössor & buffar | Lite Silvertejp & seamsealer |
| Jumar | Devold Breeze/active hipsters x 4 | Försäkring extrem, via ERV. |
| Hjälm | Devold Woolfleece Bra x | 2 vattenflaskor |
| Exped vandringsstavar | Devold Multi Sport underställ x 2 | 1 kissflaska |
| Exped SIM lite | Devold balaclava | Mugg, skål, spork titanium |
| Exped lite 900 sovsäck | Hestra army leather expedition mitt | Primus kök |
| Scarpa phantom 8000 storskor | Hestra army leather ascent | Nallebjörn |
| Joggingskor löplabbet | Hestra merinoull vantar | 20 x powerbars/gel |
| Exped dun-booties | Devold tunna sockor x 3 | 2 påsar svenskt godis |
| Allt i en ny Exped 90L ryggsäck! | Devold tjocka sockor x 3 | Garn och stickor |
| Duffel för packning på pulka | Reskläder: jeans & t-shirt | Satellittelefon Iridium extreme |
Nästa och kanske sista uppdateringen här på ett tag kommer från Anchorage. Ska bli spännande att träffa resten av expeditionen!
Upprop! 3 comments
Det kallas det man gör när man startat en stiftelse. Vilket jag äntligen gjort! Efter flera månader i en byråkratisk djungel och äventyr bland papper och ord jag varit tvungen att googla, så är den född! Insamlingsstiftelsen ”foundation for happiness”.
Det ligger några tankar bakom namnet. Foundation på engelska betyder både grundval och stiftelse och den här stiftelsen är både och! Jag tror att möjligheten att hjälpa, som en stiftelse har, är en grundval för lycka. Det kommer från både egna erfarenheter och andras berättelser och insikter i att det är i givandet och delandet som en del av den sanna lyckan finns i. Jag har varit betydligt lyckligare när jag kunnat hjälpa en liten familj i Nepal, eller när jag frigett en hummer från ett fiskenät, än när jag slagit världsrekord eller stått på toppen av ett berg.
En insamlingsstiftelse kan inte ägas, och den har inga medlemmar. Den är liksom en fristående juridisk person. Jag tänker mig att ”foundation for happiness” är en juridiskt lycklig person med rak rygg, öppen famn och ett stort leende. Hans/hennes syfte med sin existens är att hjälpa bergen och haven. Lite mer preciserat; ”Till välgörenhetsprojekt som verkar inom bergsregioner inom Nepal, Tibet och Indien. Fokus skall ligga på att starta och driva utbildning, sjukvård, ge stöd för nya verksamheter och liknande projekt, samt stödja forskning och projekt inom marinbiologi, oceanografi och direkt stöd som verkar för havsmiljö och dess invånare”.
Eftersom det är en relativt liten stiftelse kommer vi också kunna ha stor transparens. Vi vill kunna följa vart de insamlade kronorna tar vägen och närvara som en del av resultatet. Som en början på insamlingen kommer jag skänka all inkomst från sålda foton till haven via pompephotography.se
Men ”happiness” är så mycket mer, och jag hoppas få in happiness-relaterade blogginlägg på hemsidan ”foundation for happiness”.




















